Grön mångfald

Seminarium i gröngräset.

8 - 9 juli.

Mer info följer:

Grön mångfald – i gröngräset

Hur ska den gröna rörelsen hantera den gröna mångfalden i den parlamentariska världen?

Seminarium i Hälsingland

Kilbo – Färila – Ljusdals kommun

8 Juli kl 12.30 - 9 Juli kl 17.00

Seminariet kommer att hållas på Karin och Lászlós gård.

Billig nattlogi – gemensam mathållning till självkostnadspris.

Seminarieavgift efter behag – minst 100 kr.

Några deltagare håller inledningsanföranden på 10 – 15 minuter. Vill du vara en av dem, hör av dig!

I övrigt korta inlägg så många får säga sitt.

Anmälan senast 6 juli till László

Tel 0651 213 72, 0702 21 73 12

laszlo@ljusdal.se

Tankekoncept inför seminariet om Grön mångfald.

Det är en stor variation på hur folk tänker och agerar inom den gröna rörelsen. Mångfald är först och främst en tillgång. Mångfald kan också ge problem när den ska tryckas in i fyrkantiga strukturer, som de politiska församlingarna. Denna dubbelhet har lett till ett antal fenomen som inte alla gläder sig åt. Det finns förutom mp ett knippe småpartier som konkurrerar om rösterna i valen. Det finns ett antal avhoppade förre detta politiker som inte finner en plats inom politiken. Och det finns ett antal, mer eller mindre frustrerade medlemmar i miljöpartiet som hamnar i interna konflikter med sitt parti. Så är det säkert också i mycket mindre partier.

· Måste det vara så? Hanteras mångfalden på det bästa sättet?

· Bör de gröna bilda någon form av paraplyorganisation med ett antal medlemspartier, stora som små?

· Bör de gröna över huvud taget organisera sig i partistrukturer, eller kan man göra på något annat vis?

· Kan partier hantera mångfalden på ett bättre sätt än idag? Är det falanger som saknas?

· Kan man införa ett grönt spektrum i partierna?

· Det finns folk som inte gillar det majoriteten har bestämt. Ska de hoppa av? Eller ska de tiga och lida? Kan de känna sig hemma på något annat vis?

· Vill vi ha sju olika gröna partier?

Det var en rad bland många frågor som jag funderar över och som jag hoppas att seminariet ska hantera, kanske också delvis besvara.

Grunden för samtalet är att alla vi, som är med, är experter på det vi tycker och känner. Vi kommer att arbeta med rundor, värderingsövningar men också en del fria diskussioner. Även här finns det en mångfald av tankar.

Seminariet kan i bästa fall ta initiativ till ett framtida samarbete mellan folk från olika partier och folk utanför. Eventuellt kan ett sådant samarbete påverka hur valet 2010 kommer att hanteras.

Till slut: många kan inte komma, men vill ändå påverka. Gör det! Skriv högst en A-4 med dina idéer och jag lovar att sätta upp det du skickar på en anslagstavla under seminariet.

László

F.d. miljöpartist efter 25 års medlemskap.

Blir ingen Kubaresa

För de stora skaror läsare, som följer min blogg med spänning, och som hade hoppats på en fullödig rapport från Kuba, måste jag, med sorg i texten, berätta att vi inte kan komma iväg på denna resa. (Privatra skäl, som det brukar heta och som det faktiskt är.)

László

Till Kuba

Det är kanske att sticka ut hakan att åka till Kuba, men det är just det vi ska göra Karin och jag och Milva och Tuva Maja. 3 veckors semester, men 3 veckor av spännande erfarenheter och studiebesök också. Utan färdigbildade åsikter om landet.



Kuba är det enda landet i världen som har godkänt ekologiskt foravtryck enligt WWW. Därtill nödd och tvungna, visserligen, men spännande ändå. Egentligen är hela Jorden därtill nödd och tvungen, synd bara att dess befolkning inte har förstått det, än.



Jag har sett bilder på skolbarn iklädda röda "scouthalsdukar" på bild. De påminner om Ungern när jag var barn. Det är inte direkt behagliga minnen jag har av den tiden. (början på 50-talet).



Har ni lite kul tips inför resan? Vi far den 28-e februari.

Grön kontakt

Jag behärskar inte bloggvärlden! Men jag söker kontakt med intresserade av grön politik.

Skriv gärna här eller maila mig!

laszlo@ljusdal.se

Behövs ett nytt grönt parti?

Börjar fundera. Jag behöver nog ett nytt grönt parti.

Vad sägs?

Här lägger jag in en artikel jag skrev för en månad sedan i Fria Tidningar www.fria.nu

” Det räcker inte att skrika högst i miljöfrågor för att kunna beteckna sig som ett grönt parti, inte ens om man faktiskt menar allvar med miljöpolitiken”

” Det gröna parti, som nu saknas på Sverigekartan har en fundamental kritik av tillväxtsamhället och dess instrument, samtidigt som det inser hur ett sånt samhälle drabbar natur och medmänniskor både när och fjärran.”

” Man har systematiskt satt bocken till örtagårdsmästare. ”




Nån som vill starta ett nytt grönt parti? Finns partiprogram till salu!
Tomt på det gröna fältet
Dags för ett nytt grönt parti
Mina läsare får ursäkta den bittra satiren, men jag månne skämtar, eller? Grundfrågan är dock verkligen berättigad. Om man iakttar den svenska politiska kartan, ur ett ideologiskt perspektiv, kan man konstatera att kombinationen småskalighet, solidaritet, pacifism och personlig frihet inte har någon självklar företrädare, längre. Lite av varje i denna riktning kan miljöpartiet fortfarande visa upp i partiets program, men mycket har hänt och partiets utveckling är uppenbarligen inne på helt andra vägar. Programmet är inget tydligt rättesnöre för språkrör, riksdagsgrupp och partistyrelse. Man har till och med bestämt att inte revidera programmet trots flera stora ändringar av själva politiken. Exempelvis ger man numera fullt stöd till ”fredsframtvingande trupper”. Mp har slutat sträva efter att Sverige ska lämna EU och har dessutom tagit loven av tanken på grundtrygghet för alla. Viljan till ett räntefritt samhälle är inte ledningens vilja trots att det sällan är mer uppenbart att vinstutdelningssamhället barkar hädan än nånsin.

Det räcker inte att skrika högst i miljöfrågor för att kunna beteckna sig som ett grönt parti, inte ens om man faktiskt menar allvar med miljöpolitiken. Visserligen har man en rätt så human syn på asylsökande och en välgrundat mjuk hållning i skolfrågor, även om man också där får stora skälvan inför tanken att låta eleverna fult ut få råda över sina liv.

Det gröna parti, som nu saknas på Sverigekartan har en fundamental kritik av tillväxtsamhället och dess instrument, samtidigt som det inser hur ett sånt samhälle drabbar natur och medmänniskor både när och fjärran.

Det är med andra ord inte bara smaksak om man ska måla upp en grön vision utan räntor eller ej. Räntor symboliserar individers och olika kollektivs materialistiska strävan efter mer ägande och deras egoism. Det går inte, ur en grön synvinkel, sträva efter ett trygghetssystem, där man pekar ut kategorier som får skylla sig själva och lämna dem utan ekonomisk trygghet. Än mindre, om man inser att de utpekade ofta har barn att ta hand om.

Hur trivsamt än uttrycket fredsframtvingande än kan låta i frustrerade öron, frustrerade över allt elände som pågår, så kan ett väpnat fredsframtvingande aldrig räknas in i begreppet pacifism. Inte ens om man plötsligt tänker sig en global världspolis under FN-flagg, som ju naturligtvis helt skulle strida mot devisen tänk globalt handla lokalt.

EU är inte en fråga om opinion, den är ett demokratiskt missfoster, kan inte bli grön, hur än fjällen, de kluvna tungorna och den piskande stjärten än ser ut.

En avgörande brist i ett tänkt grönt parti är när man tappar insikten om behovet av gröna interndemokratiska koncept. Roterande språkrör, i stället för fasta rör som fungerar som partiledare i praktiken. En platt organisation i stället för en traditionell hierarkisk med styrelse och allt. Någonting, som mp aldrig har lyckats med, är att skapa en intern valprocedur där de som väljer sina företrädare har en god insikt om vad dessa tänker göra rent politiskt. Man har systematiskt satt bocken till örtagårdsmästare.

Så det är upp till bevis. Finns det nya grupper i samhället som värnar om de gröna fundamenten. Kan mp återta sin position på fältet? Eller ska man behöva hoppas på det genomandliga partiet Enhet?

László Gönczi
laszlo@fria.nu

Inte lätt - kommunism eller kapitalism?

Det är tydligt att kommunismen inte klarade sina visioner. Jag tror att man gjorde två misstag. Det ena var att tro på människans osjälviska sida för mycket och det andra att man trodde att den sjä'lviska skulle kunna motas med våld. Det går inte.

Det är tydligt att kapitalismen och dess lillebror blandekonomin, inte heller klarar sig, i varje fall inte med rimliga funktioner. Jag tror att man gör två misstag. Det ena var att tro på att människans själviska sida är konstruktiv och att dess överdrifter kan motas med våld. Det går inte.

Människans inre är så självisk att den vill vara osjälvisk för att må bra. Denna inre behöver lockas av samhället. Det går inte att få fram den genom våld mot själviksheten.

Först när samhället har fattat det, kan ett nytt ekonomiskt system nå framgång fast ett nytt är absolut nödvändigt. 6 miljarder människor kan inte klara livet på jorden genom själviska handlingar.

mp good bye

Jag har lämnat miljöpartiet de gråa, kanske dags att starta nytt - eller bara begråta?

Ni kan alltid läsa www.fria.nu där skriver jag inledare var tredje vecka. Denna gång om behovet av ett nytt parti.

Är ni intresserade av att diskutera äkta grönt?

Hör av er! laszlo@ljusdal.se

Jag känner mig ensam ute i kylan, så här efter 25 år i mp.

László